Kommuniké - Gefle Blue Boys

På ett extrainkallat möte direkt efter Gefle IF FF:s årsmöte tisdagen den 16 februari beslutades att Gefle Blue Boys tillsvidare lägger sin verksamhet på is. Vi avser med denna kommuniké förklara bakgrunden till beslutet. Gruppen bildades 2006 med det huvudsakliga syftet att hängivet stötta laget i våra hjärtan, på hemma- som bortaplan, visuellt och med sång. GBB bildades av personer som varit engagerade i Sky Blues sedan deras start 2001 och som följt GIF sedan barnsben. Vi klargjorde redan från början att vi inte på något vis hade för avsikt att vara en motpart till den officiella supporterklubben. Tvärtom hoppades vi på att de två grupperna skulle kunna arbeta sida vid sida för att nå samma mål - bättre stämning under lagets matcher. Lika tydliga har vi varit med att det målet omöjligen kan nås om supportrarna inte får känna att de gör någon skillnad, om de inte kan känna sig delaktiga i klubben i stort och om dialogen med klubbledningen inte fungerar som den ska.

Väljer Sky Blues att stå kvar med mössan i hand - med ett namn och med flaggor och sånger som hänvisar till något vi blivit bestulna på - så är det upp till dem. Men vi känner inte igen den klubb som vi en gång förälskade oss i och det gäller, som här kommer att framgå, inte bara tröjfärgen. Vi accepterar inte att bli behandlade som luft. Vi accepterar inte att kortsiktiga sponsoravtal värderas högre än livslång kärlek. Vi accepterar inte att sponsorernas röst väger tyngre än de trogna supportrarnas. Och vi kan inte acceptera att en av de delar (namnet, färgen, klubbmärket) som utgör en för oss helig treenighet bara byts ut. Om det hade varit en förändring som supportrarna under många år själva förespråkat hade det varit en annan sak. Så är nu inte fallet.

Kanske har vi en syn på supporterskap som Gävle som stad ännu inte är mogen för. Vi har alltid stått upp för supportrarnas rättigheter och friheter, på ett lokalt, nationellt och globalt plan. Vi har genom vår existens utmanat uppfattningen att en supporter stödjer sin klubb bäst genom att aldrig klaga. Vi har fått höra att vi inte är riktiga supportrar när vi inte hejar fram laget förbehållslöst, oavsett vad som händer. Hur fel är inte detta? Det är vår skyldighet som supportrar att kraftfullt säga ifrån om vi tycker att något i vår klubb sköts fel. Läktaren är supporterns främsta plattform för att föra fram sina åsikter, och budskapsbanderoller - med budskap som både hyllar och kritiserar - är en fullkomligt naturlig del av supporterkulturen. Vi bryr oss alldeles för mycket om den här klubben för att bara passivt stå och titta på. Vi har aldrig sökt några konflikter i onödan. Frågan om hemmatröjans färg anser vi emellertid, i egenskap av supportrar och i egenskap av människor med känslor, vara fundamental. Det handlar om en vital del av vår själ, en del av det som är vi.

Vi har levt hela våra liv med den här klubben och färgen. Det kan inte bara viftas bort över en natt. Var man än befinner sig i världen kan man blicka uppåt, se en ljusblå himmel och känna sig som hemma. Man brukar säga att en bild säger mer än tusen ord, i vårt fall säger den himmelsblå färgen mer än miljontals ord. Som trogna supportrar har vi under alla dessa år följts åt genom framgångar och motgångar, suttit och svettats i minibussar och stått och huttrat i regn och rusk. Vi har delat sorgen, vi har delat lyckan och allt har hela tiden gått i ljusblått.

Men vårt beslut grundar sig inte enbart på färgbytet, det grundar sig även på att det blivit alltför svårt att bedriva verksamheten i en miljö där vi ständigt motarbetas. Trots att vi bara vill klubben det bästa känns det som att vi allt sedan gruppens bildande har varit ovälkomna. Vi tror inte att klubben insett vikten av att ha en röststark och växande klack. Vi tror inte att man förstått vad det har för inverkan på spelarnas prestation och hur betydelsefullt det är med bra stämning runt matcherna för att locka mer publik. Den gemenskap och familjära stämning som vi alltid har upplevt i den här klubben har stegvis suddats ut och ersatts av sponsorjippon och klatschiga marknadsfilosofier.

Vi får, det ska erkännas, ta på oss skulden att vi inte var fler på årsmötet. Totalt drygt 200 personer har genom att skriva på en protestlista och gå med i en Facebookgrupp uttryckt sin motvilja mot de vita tröjorna. Men vi har tyvärr idag en alldeles för liten kärna som är tillräckligt engagerad för att lösa medlemskap och komma på ett årsmöte. Det var, hur som helst, inte supportrarnas röst som fällde avgörandet. Bland de 66 röstberättigade medlemmarna fanns uppskattningsvis bara ett 20-tal som inte i någon mån står i relation till styrelsen. Bland dessa röstade en förkrossande majoritet för ljusblå tröjor. De övriga bestod av sponsorer (som har ett ekonomiskt intresse i de vita tröjorna), folk som är anställda av klubben, kanslipersonal och ett halvt juniorlag som enligt uppgift släpats dit av sin tränare för att rösta ner motionerna. Att dessa inte skulle ta vårt parti var ingen överraskning och sannolikt var det även något som klubbens ledning hade räknat med.

Att vi nu väljer att lägga verksamheten på is beror alltså delvis på att vi omöjligen kan acceptera att en viktig del av vår själ har gått upp i rök. Men det beror också på att vi finner det orimligt att varje år lägga ner ett stort kapital av energi, tid och pengar på att stötta klubben samtidigt som vi ignoreras, eller rentav motarbetas, av klubbledningen. Vi kommer inte få klacken att växa utan en fungerande dialog mellan klubbledning och supportrar och utan en fungerande relation mellan de organiserade supportrarna. Slutligen grundar sig beslutet även på att vi har allt svårare att känna oss hemma i vår klubb. Vår lilla lokala förening har förvandlats till en skruv i den moderna fotbollens sorgliga maskineri.

Vårt engagemang har tagit stryk, men vår kärlek kommer naturligtvis alltid att bestå. Vi kommer att leva vidare i drömmarna, i minnena, i de gemensamma förhoppningarna, i det himmelsblå Gefle IF som alltid har varit och alltid kommer att vara vårt. Som Noel Gallagher skrev en dag i Manchester, flera år innan hans City blev till ett schejkdöme:

I think you're the same as me,
we see things they'll never see.
You and I are gonna live forever.


Gefle Blue Boys
2006 - 2010

Årets julklapp: medlemskap

Till att börja med vill vi tacka för all respons vi fått på vårt öppna brev. Mötesdatumet är inte fastställt än, men det har talats om att tidigarelägga ordinarie årsmöte istället för att arrangera ett extra årsmöte.

För att få rösträtt på årsmötet måste du givetvis vara medlem i föreningen - och det är 2009 års medlemskap (OBS!) som gäller. Om du ännu inte är medlem i klubben för i år måste du alltså passa på att bli det före nyår. Så här när julen nalkas och klapparna ska inhandlas kan vi också tipsa om en perfekt julklapp till alla er som vill se, och vet någon annan som vill se, ett himmelsblått Gefle IF till våren: Ett medlemskap tillsammans med en uppmaning om att komma och rösta på mötet!

Här är tre olika sätt att gå tillväga:
* Betala in medlemskapet här och se till så att pengarna kommer in i tid.
* Ring till Gefle IF:s kansli, tel: 026-65 22 33.
* Besök kansliet på Kungsbäcksvägen 32 (Silvanum).

Mer info. hittas på hemsidan.

Kom ihåg att noggrant påpeka att du vill ha ett medlemskap för 2009, då det är vad som ger rösträtt vid kommande årsmöte
. Och kom ihåg att betala in före den sista december.

Bakom molnen är himlen alltid blå. Tillsammans ska vi återta vår vackra tröja!

Öppet brev angående tröjfärgen

Det här är ett öppet brev som riktar sig till Sky Blues styrelse, till Gefle IF FF:s styrelse, marknadsavdelning och övrig kanslipersonal och sist men inte minst till Dig som GIF-supporter.

Inför den gångna säsongen ersattes vår älskade tröjfärg, den himmelsblå som vi alltid har förknippat med vår klubb, av helvitt - av allt att döma för att tillmötesgå en sponsor. Protesterna mot det internt fattade beslutet lät inte vänta på sig och ett öppet möte hölls mellan klubbledning och supportrar. Tröjorna var emellertid redan beställda och trots stor samstämmighet bland de närvarande mötesdeltagarna fanns det ingen möjlighet att ändra tillbaka så tätt inpå seriestart.

Det besked som då lämnades var att beslutet endast kan påverkas vid nästa årsmöte. Efter uppgifter om att mötet hålls i mars 2010 ber vi härigenom föreningen att utlysa ett extra årsmöte för att inte tröjor i fel färg ska beställas. Båda parter tjänar alltså på att ett möte i frågan äger rum tidigare än i mars.

Under den gångna säsongen valde vi ändå att bojkotta klacken vid hemmamatcherna och att ställa in alla våra planerade bortaresor. Någon större förhoppning om att få tillbaka tröjfärgen under pågående säsong fanns egentligen inte. Bojkotten var snarare en ”tyst protest” mot bytet och hur det gick till. För många av oss hade det också känts mycket olustigt att stå och sjunga våra vanliga sånger och vifta med våra vanliga flaggor när vårt lag inte längre bär sin vanliga färg.

Vår förhoppning var att få med oss resten av klacken på bojkotten och tömma hela klacksektionen. Nu blev det inte så, men uppenbarligen spelade det inte så stor roll. Stämningen på Strömvallen har under säsongen 2009 varit sämre än på flera år och på bortaplan har det bara varit ett fåtal supportrar på plats i ett fåtal matcher. Andra lags supportrar har reagerat på detta. Våra egna supportrar har reagerat. Slutsatsen måste bli att bojkotten haft effekt. Vi kan inte annat än hoppas att klubbledningen också har reagerat.

Lyckligtvis har laget, sett till den sportsliga prestationen, inte påverkats alltför negativt. För oss själva har det varit en plåga att avstå från att stödja laget i våra hjärtan på det sätt vi är van vid. Vi har därmed inte bara avstått från ett intresse utan även från en stor del av våra liv. Men det man älskar är man också oerhört mån om. Vi skulle alltså inte ha några problem alls med att fortsätta bojkotta och protestera om det inte erbjuds någon annan, bättre, möjlighet att utöva inflytande. Vi kommer aldrig kunna acceptera att något så emotionellt värdefullt som färgen på vårt lags hemmatröjor är i händerna på en sponsor.

Vi vill inget hellre än att komma tillbaka till klacken. Vi vill leva ut vår passion och vårt engagemang på läktaren. En passion och ett engagemang som inte kostar något - men som heller aldrig kan köpas. Vi vill ha en enad, stark och glödande klack till vårens hemmapremiär. En klack som kan växa och utvecklas ytterligare, bära fram vårt lag på planen och locka mer publik till Strömvallen.

Vi vill att Gefle IF inte bara ska vara en etablerad allsvensk klubb utan en klubb som verkligen tas på allvar ute i fotbollssverige. En klubb som kan behålla de unga, talangfulla spelare man så skickligt letat upp och förädlat. En klubb som har större värdighet än att bara sälja ut en del av sin identitet om priset är det rätta. En klubb som sätter ett högre värde i färgen på sin tröja än i ett reklamkontrakt - och som sätter de trognaste ”kunderna” framför allt.

När svarta rubriker som inte har med fotboll att göra kopplas till föreningen. När ett motstånd blossar upp kring en ny arena som skulle innebära ett uppsving både för klubben och staden i stort. När den egna kommunen utkräver hög planhyra av klubben istället för att ge sin fulla tacksamhet för allt man får tillbaka. I det läget, i dagens verklighet, är det viktigt att trots allt klubbens ledning och supportrar (och supportrarna sinsemellan) har en fungerande kommunikation. Det är av högsta vikt att åtminstone alla inom Gefle IF FF drar åt samma håll.

Från klubbens sida mottar vi nu tacksamt svar på om man är beredd att utlysa ett extra årsmöte i denna enskilda fråga före årsmötet i mars, alternativt om man är beredd att tidigarelägga föreningens årsmöte. Från Sky Blues sida hoppas vi på att ni gör ert för att vi ska kunna samarbeta för det vi alla vill se - vårt älskade lag tåga ut till hemmapremiär i himmelsblå skrud.

/Gefle Blue Boys
www.gefleblueboys.se
[email protected]


Dags att säga stopp!

Det är helt klart något charmigt med matcherna så här sent på hösten, det har jag alltid tyckt. När man som nu inte heller behöver oroa sig för degradering kan man istället lägga all kraft på att njuta när ett förvånansvärt energiskt hemmagäng ordnar 2-1 (vilket var i underkant, matchen borde ha stängts före reduceringen) mot Trelleborg. Drygt 2000 personer infann sig på Strömvallens läktare i söndags och det är nog ganska lätt att konstatera att det är ungefär dessa människor som kommer till Strömvallen oavsett motstånd, oavsett väder, oavsett tabelläge, oavsett serie. De allra trognaste med andra ord. Jag tror också att många av dessa, och jag vet att alla som jag själv känner, hyser liknande känslor när det kommer till en meningslös match mot Trelleborg i slutet av oktober då ett stort grått molntäcke brett ut sig över Gävlebukten. Man vet, på ett vis underförstått, att alla som kommer till arenan är där av samma anledning. Den anledningen kan utläsas i två ord - Gefle Idrottsförening. Det är ingen som har kommit i brist på hockey, det är ingen som har kommit för att imponeras av Hammarbys stora klack, det är ingen som har kommit för att sola, det är ingen som har kommit för att... spelar det här någon roll egentligen? Det är väl bara bra om det kommer mer folk?

Ur ekonomisk synvinkel är det givetvis bra för GIF att pressa så mycket intäkter som möjligt ur varenda hemmamatch. Ur underhållningssynpunkt är det nog ingen som inte tycker att det är festligare och mer känsloladdat att möta någon av de stora klubbarna från Stockholm än Halmstad eller Häcken. Men det kommer andra dagar, det kommer en dag då vi inte längre är ett mittenlag i Allsvenskan, och det är då GIF måste vända sig till de cirka 2000 som dyker upp mot Trelleborg hemma i oktober och säga ”tack för att ni finns”. Jag tror att det som förenar många av oss trogna supportrar inte bara är ett brinnande intresse för laget, utan också allt runt omkring. Att vi känner igen oss och att vi fortfarande kan känna en slags närhet till laget. Att komma in på arenan och känna oss som hemma. Att få njuta som vanligt av matcher utan betydelse i slutet av oktober då löven ligger klistrade mot marken, då det doftar extra starkt av kaffe och korv och då humorfaktorn, när resultatet inte är lika viktigt, alltid är lite högre bland vännerna på läktaren.

Vi sätter ett värde i allt detta. Vi sätter ett högt, högt värde i det. Det är rentav en ovärderlig del av våra liv. För många är Trelleborg hemma i oktober ett sätt att komma bort från vardagens slit och släp, problem med jobb och skola, familj och relationer eller vad det än må vara. Ett sätt att andas ut och samla kraft i det stora gemensamma intresset: Gefle Idrottsförening. Det är vad som spelar roll för den trogna kärnan besökare på Strömvallen och, omvänt, vad som - i alla fall också borde - spela roll för GIF. Utan sina mest trogna supportrar är man nämligen ingenting.

Utan att överdriva står vi nu inför ett stort hot och det är lite därför jag skriver dessa rader. Hotet kommer från två håll, dels från den kommersialism som enligt engelsk modell sveper in över den svenska fotbollen i oroande snabb takt, dels från några få personer i vår egen styrelse som verkar vara helt blinda för våra känslor och kallar det som för oss är kultur, kärlek och tradition för ”ett varumärke”.

Vi som står bakom Alltid himmelsblå-kampanjen nådde en punkt där vi fick svårt att trycka på mer än vi redan gjort och därför har det varit ganska tyst från oss på senare tid, såväl vad gäller protestaktioner som vad gäller textmaterial här på bloggen. I och med säsongsavslutningen inleds dock arbetet inför årsmötet. Vi ska då göra allt som står i vår makt för att ta tillbaka en viktig del av det som gått förlorat i försöket att omvandla vår klubb till ett varumärke - vår vackra tröjfärg.

Men det stannar inte där. Under den senaste tiden har det blivit alltmer tydligt att någonting är ruttet på kansliet. Man försöker göra något helt annat av det som vi älskar och alltid har älskat. Inför den sista omgången mot ÖIS går man exempelvis ut på hemsidan med reklam för diverse jippoaktiviteter som ska locka barnfamiljer till matchen och, får man anta, också är menade att smickra sponsorer. Vad det handlar om är inte någon enstaka grej vid sidan av, att döma av reklamen är det ett enda stort spektakel som planeras:

"*) Alla biljetter kostar endast 50 kronor (dock ej på sektionerna A-D)
*) 250 Kg Kärlek spelar live mellan 14.00 - 14.45
*) Tävling - vinn din egen kock & råvaror till ett värde av 10.000 kr!
*) Santa Maria erbjuder billig, god mat i tältbyn. Provsmaka deras tex-mex eller nudlar för endast 30 kronor.
*) Ansiktsmålning för barn och vuxna (?)
*) Ponnyridning utanför arenan
*) Maskotar delar ut ballonger till barnen
*) Artister från Helges är på plats
*) Servering av glögg och pepparkakor från Sundins Pepparkakor
*) Trollkarlen Jakob är på plats & underhåller
*) Rea i souvenirshopen
*) Swebus kör bussar från Strömvallen till Läkerol Arena så att du hinner att se hockeyn mellan Brynäs-Färjestad också...
*) Gävletravet delar ut fribiljetter till V75 den 14/11
*) Sky Blues utser årets MVP i GIF
och givetvis en fotbollsmatch på det..."


Men det är väl inget att bry sig om? Det är väl roligt för barnen? Visst, problemet är bara att ponnyridning inte har något att göra med varken fotboll eller Gefle IF. Alla människor är varmt välkomna till Strömvallen, även barnfamiljer. Men barnen - och alla andra - bör istället för att välkomnas av maskotar, ansiktsmålare, trollkarlar och olika vinstdrivande företag välkomnas i den fina gemenskap som byggts upp i generationer av klubbens egna supportrar. Då kommer man också att bli framtidens trogna fans, de som alltid finns kvar och får klubben att gå runt även när det går tungt sportsligt. Det är ganska talande att den sista punkten lyder: ”och givetvis en fotbollsmatch på det”. Borde inte fotbollsmatchen vara det viktigaste?!

Att följa med pappa på sina första matcher och träda in i den värld som är Gefle IF är faktiskt något speciellt, nästan ceremoniellt. Vi minns många själv hur det var. Vi klippte konfetti av lokalblaskan, tillverkade flaggor av gamla lakan och sprang efter matchen in på planen för att ta autografer på klubbens e-g-n-a matchblad. På den tiden fanns det en helt annan närhet, både till laget och till känslan av att vara en del av något större. Vi stötte på nederlag, våndades och bet sönder våra nagelband. Andra gånger var vi oslagbara, livet lekte och glädjen var total. Vi har lärt oss mycket under resans gång och vi lyckades alla ta oss igenom vår uppväxt på Strömvallen jättebra utan varken trollkarlar (de fanns inte ens på planen då) eller ponnyhästar. Klart att barnen ska få leka - men på annat håll. Strömvallen är, och ska förbli, en fotbollsarena och inget nöjesfält!

I slutändan är det bara vi som föreningsmedlemmar som kan bestämma hur vi vill ha det. I slutändan är det bara vi som kan säga stopp. I slutändan är det bara vi som kan förhindra att vår kärlek blir till ett varumärke och att vårt hem blir till ett köpcentrum. Din röst kommer att väga tungt på nästa årsmöte, så om du inte redan är medlem se till att bli det redan i dag. Tillsammans ställer vi oss mot den moderna fotbollen!

Jonas Larsson
Gefle Blue Boys

Valet är ert

Allsvenskan har startat igen efter uppehållet och vi kör på som vanligt med bojkotten av klackläktaren på hemmamatcher och av resor till bortamatcher. I förra hemmamatchen mot Häcken återupptog vi dock såväl det verbala som visuella stödet - men bara i andra halvlek. Det hela var en protestaktion i två steg. Vid matchstart hängdes en vit banderoll med texten "VALET" upp. Den kompletterades i början av andra halvlek med en ljusblå banderoll med texten "ÄR ERT" . Samtidigt förbyttes tystnaden i sång och flaggor höjdes mot skyn.

Syftet var att understryka skillnaden mellan från- och närvaron av vårt läktarstöd. Denna skillnad har varit markant hela säsongen, men i och med aktionen mot Häcken blev den förhoppningsvis än mer tydlig. Det var klackens mest aktiva kärna som GIF valde bort när de tyckte att de vita tröjorna var viktigare. Visserligen kan man ju fråga sig - sett till hur man har behandlat sina hängivna supportrar och sett till den jippoatmosfär man verkar vilja skapa runt matcherna - om föreningen alls vill ha publikstöd på sina matcher.

Följande rader riktar sig direkt till klubbens styrelse och kansli: Så länge sponsorer går före supportrar, så länge sponsorer istället för supportrar inverkar på matchtröjans färg, så länge laget spelar i vita istället för ljusblå tröjor, så länge behöver ni inte räkna med vårt stöd - varken på hemma- eller bortaplan. Valet är ert.

/Gefle Blue Boys






Heder åt damerna!

Som vissa kanske har lagt märke till har GBB, och vi bakom Alltid himmelsblå-kampanjen, organiserat en klack på ett par av damlagets senaste matcher.

Varför? Är det för att damlaget spelar i rätt färg, det vill säga himmelsblått, och för att vi ser det här som en "kul grej"? Naturligtvis. Men vi vill samtidigt understryka att det även finns andra underliggande anledningar till att vi gör detta...

Ett av skälen till färgbytet som klubbledningen nämnde var att, efter alliansföreningens bildande, markera fotbollssektionens självständighet. För det första är det svårt att förstå vari den starka viljan till denna självständighet ligger. Gefle IF är Sveriges äldsta flersektionsförening och den enda statyn utanför Strömvallen föreställer friidrottaren Gunder Hägg. Är inte det något att vara stolt över? För det andra tror vi att det bara är ännu något som klubbledningen diktat ihop för att det inte ska framstå som att allt bara handlar om sponsorpengar. I just det här fallet är vi visserligen tacksamma över att fotbollssektionen uppenbarligen endast utgörs av herrarnas A-lag och utvecklingslag, då det bara verkar vara dessa som har omfattats i markeringen av fotbollssektionens självständighet. Det betyder ju att ungdomslagen och damlaget får spela i den riktiga färgen.

Vi vill med vårt stöd till damlaget visa att den här klubben inte är dess sponsorer, utan att Gefle IF:s ryggrad utgörs av de supportrar som finns med i vått och torrt - liksom av ideella krafter som till exempel det damlag som ställer upp och sköter kioskerna under herrarnas allsvenska matcher. Vi tycker att deras insats för föreningen är väl värd att uppmärksamma, särskilt som den hamnar i skuggan av den uppmärksamhet som sponsorerna får. Vi håller alla tummar för att klubbledningen helt struntar i att köpa in nya matchtröjor till ungdomslagen och damlaget, så att de kan fortsätta spela i den färg som vi älskar och förknippar med klubben.

Ännu en anledning till klacken på dammatcherna är att belysa den känsla som vi saknar i dagens moderna, pengastyrda elitfotboll. På damlagets matcher finns nämligen ingen som gnäller om man hänger banderoller över reklamskyltar, där finns inga vakter som är och rycker i flaggor de inte gillar eller på andra sätt försöker motverka passionen och känslorna, där finns inga övervakningskameror, reklamjippon eller mäktiga tv-bolag. Där finns bara du, din hängivenhet och ditt lag som stolt bär din klubbs emblem och färg.

För inte alls särskilt länge sedan såg det likadant ut på herrsidan, trots det känns det som att en evighet har passerat sedan dess. I Allsvenskan i dag är man som aktiv supporter ständigt motarbetad och intrycket är att man knappt ens är välkommen in på arenan. Den nya så kallade "huliganlagen" är godtycklig och gör i praktiken varje supporter, oavsett kategori, helt rättslös. Svenska Fotbollförbundet och klubbarna vill ha en publik som sitter ned och är tyst, de vill ha barnfamiljer istället för klackar och feta reklamkontrakt istället för tryck från läktarplats. Steg för steg försöker de montera ned vår livsstil. Men vi ger inte upp, vi kommer inte att låta dem vinna!

Kontrasten blev för oss slående när vi nyligen gick på vår första dammatch, himmelsblåa Gefle IF mot IFK Gävle. Trots storförlust kom laget fram och gjorde vågen efter matchen och därefter har vi fått massor av positiv respons. Med tanke på att hemmaklacken nu ett par gånger hållit igång bättre under dammatcher i division 3 än den gjort under herrarnas allsvenska matcher den här säsongen, vill man åtminstone tro att klubbledningen ska få upp ögonen för vad de går miste om. Vår satsning har dessutom varit av den spontana karaktären, skulle vi verkligen gå in för det skulle givetvis också uppslutningen bli större.

Vi vill slutligen tacka damlagets ledning och spelartrupp för den stora uppskattning de visat och för det varma mottagandet vi fått. Det ger oss ytterligare kraft i kampen för den här klubbens själ och hjärta. Tillsammans är vi himmelsblå!

***

En film från matchen mot IFK Gävle (möjligen dyker det snart upp en från matchen mot Huge också):



***

Vi är inte ensamma om att förlora tröjfärgen. Paris SG-ledningen har internt beslutat att överge den blåröda tröjan för en vit, något som fått de olika supportergrupperna på Parc des Princes att visa sitt missnöje. Några bilder på protesterna hittas här.

Jippovallen?

Att klubben fortsätter arrangera en massa jippoaktiviteter kring matcherna på Strömvallen börjar nu bli riktigt tröttsamt. Det finns skäl att ta upp det på denna blogg eftersom sådant, precis som bytet av tröjfärgen, har med den ökade kommersialiseringen av fotbollen att göra. Nu senast mot BP gav man bort en hel drös med fribiljetter till Gävle Energi. Förutom en hel sektion iklädda likadana, vita Gävle Energi-tröjor fanns också ett par "hejaklacksledare" på plats. De stod och bankade samma melodi på en trumma och försökte dra igång "hejaramsor". De hade nog blivit tillsagda att göra så.


I Gefle IF köper man något som inte ens liknar stämning istället för att försöka lappa ihop en trasig dialog med sina mest aktiva supportrar - en dialog som, ska man kanske snarare säga, egentligen aldrig ens existerat. I Gefle IF bryr man sig mer om att locka ett sponsorföretags anställda till matchen än att värna om sina trognaste anhängare (eller kunder om ni så vill). I Gefle IF vill man inte ha passionerad support från personer som lever i och kan kulturen utan och innan, utan en sponsorklack med pappersmaracas.


En söndag på Strömvallen är inte en söndag på Valbo Köpcentrum. Och ska heller aldrig bli det.


Läs även denna insändare på ämnet (tack till dig som skrev den!) i Arbetarbladet.


Kort lägesrapport

Vår bojkott av klackläktaren på hemma- och bortaplan fortsätter. På Strömvallen har vi i de senaste två matcherna intagit en plats bakom målet på sektion F. Senast mot GAIS genomfördes också en lyckad protestaktion då ett antal tröjor hölls upp med budskapet "Kom och hämta era tröjor, grabbar!" i mitten:



[Stor bild]

Frånvaron av oss på klacksektionen är kännbar. Nu har marknadsavdelningen gett sig på patetiska försök att skapa egen "stämning". På en fotbollsarena är det förstås fullkomligt förkastligt med NHL-inspirerade klappsaker (pappersmaracas?) och en påhejande speakerröst i bakgrunden, men detta var faktiskt verklighet i förra matchen på Strömvallen. Det går helt i linje med den nonchalans, för att inte säga arrogans, GIF har visat mot sina supportrar tidigare. Man försöker verkligen ta kol på allt vad kultur och äkta engagemang heter. Vår passion kommer ni dock aldrig att kunna döda. Den kan nämligen varken köpas eller rätta in sig.

Till sist glädjer vi oss i alla fall åt...
* Den visade sympatin från såväl GAIS som Elfsborgs tillresta supportrar som sjungit "Gefle ser ut som Örebro" , "Gefle ska vara himmelsblått" och "Ni var snyggare i himmelsblått". Vi säger tack och kommer givetvis att fortsätta uppmärksamma liknande sympatihandlingar här på bloggen. Nog är det förresten anmärkningsvärt att supportrar från andra klubbar visar större stöd för vår sak än många av våra egna supportrar?
* En ovanligt vidsynt krönika i Arbetarbladet, i vilken Hans Carstensen drar paralleller till filmen Taxi driver. Han undviker att trilla ner i floskelträsket utan har tvärtom flera poänger. Ett exempel:

"Man kan tycka att det är fantastiskt att det sjungs på läktaren på Anfield när Liverpool spelar. Och man kan avundas Hammarbys trogna och högröstade fans på Söderstadion. Men man måste komma ihåg att dessa ömhetsbetygelser är uppbyggda på ömsesidig kärlek, med decennier av täta kontakter mellan supporterförening och sportklubb. Man bygger inte upp en relation på en biokväll eller ett par fribiljetter till en hemmamatch."

Läs hela krönikan här.   


Bojkotten har startat

Bojkotten av klackläktaren inleddes på måndagen när Kalmar FF kom på besök i den allsvenska premiären. Det hela föll väl ut. Vårt budskap framkom tydligt via sånger och via fyra banderoller som hölls upp på sektion G i början av första och andra halvlek och i slutet av matchen. Manifestationen uppmärksammades också i media. 

Banderollerna:
"(Sandvik)tigare?"
"Kampen fortsätter!"
(Bild)
"Ledningen: ni svek oss"
"- Ta ert ansvar!"
(Bild)

Vår markering skulle naturligtvis bli tydligare om hela eller en större del av klackläktaren lämnades tom. Men vi hoppas på att få med oss fler och fler ju längre säsongen och bojkotten lider.

Vi glädjer oss över den positiva respons som vi har fått, här på bloggen och på andra håll. Att det även höjs kritiska röster är egentligen inget konstigt. Det ligger i den mänskliga naturen att vara skeptisk mot sådant man har svårt att förstå och som man upplever som nytt eller ovanligt. Och det är därför det skulle vara betydligt lättare att få stöd för en sådan här manifestation i Rom, Paris, Stockholm eller Malmö. Gävle är en liten stad och Gefle IF en liten klubb med en liten skara aktiva supportrar. Det gäller för oss att få genomsnittsåskådaren att inse att vi gör detta för klubbens bästa - och ingenting annat - och att det definitivt inte bara handlar om en "färg på en tröja".

Dessa två kommentarer från först Stisse Åberg på GD/AB-sporten och därefter Erik Niva på Sportbladet visar väldigt träffande på skillnaden i insikt:

"Gefle IF:s supportrar gör som svenska kommunister en gång i tiden - förökar sig via delning.
Tydligen har en - över den nya speldräkten - uppspelt klunga sökt sig till ett annat hörn av Strömvallen för att kväka fram protest- och bojkottramsor.
Jag trodde att läktarkramarna var stadens största bakåtsträvare och GIF:s fiende nr 1.
Jag hade fel.
Tröjkramarna sätter ett nytt fett bottenrekord i stan."

- Åberg.

"Någon gång i vintras så meddelade Gefle IF att de hade för avsikt att byta ut färgerna på sitt matchställ. Himmelsblå tröjor ut, vita tröjor in.
-Jag vet inte riktigt vem den idén kommer ifrån. Men det här handlar ju om hur vi vill profilera klubben som varumärke. Marknadsavdelningen är förstås drivande, sa tränaren Pelle Olsson.
Signalen var tydlig. Det här var inget som var speciellt viktigt, så ville nu den där marknadsavdelningen byta ut klubbens identitesfärg så var den väl fri att göra det.
Fansen? De som startar protestbloggar och sjösätter namninsamlingar? Äh, vem bryr sig?
Nästa gång Gefles marknadsavdelning får för sig att profilera ett varumärke så kan den ju börja med att inse att en riktig fotbollsklubb inser att den är beoende av sina supportrar."
- Niva.

Förhoppningsvis kan vår protestkampanj och bojkott innebära att fler får upp ögonen. Har ni några frågor eller funderingar är det bara att mejla eller lämna en kommentar här. Nu kör vi vidare! 

Därför bojkottar vi

Efter det senaste mötet med Gefle IF i torsdags står det nu helt klart att det för oss bakom kampanjen Alltid himmelsblå blir bojkott av klackläktaren - åtminstone tills den dag då vi får ett beslut om återgång till ljusblå hemmatröjor. Vi hoppas att så många GIF-supportrar som möjligt ansluter till vår protestkampanj och tar ställning redan i samband med premiärmatchen mot Kalmar FF på måndagskvällen.

Vi hade på det öppna mötet med GIF den 2 april hoppats att få ett klart och tydligt besked om att de ljusblå tröjorna kommer tillbaka, om inte någon gång under denna säsong, så i alla fall till kommande säsong. Vad vi fick var en pliktskyldig ursäkt av ordförande Leif Lindstrand och ett enkelt konstaterande att det är möjligt att motionera om en tillbakagång till ljusblått till nästa årsmöte.

Många menar att den heta debatten om tröjfärgen är en storm i ett vattenglas. Vi vill bestämt hävda motsatsen. Även om vi naturligtvis mycket hellre hade velat ägna vår energi åt andra förberedelser inför premiären, går det inte - hur vi än vrider och vänder på det - att betrakta det som en bagatell att klubbledningen gått bakom ryggen på oss, ljugit för oss upprepade gånger, ignorerat oss, tagit vår älskade färg ifrån oss och sålt ut en del av klubbens själ till ett företag.

Vi har försökt att föra fram vår mening genom möten och i direkt diskussion med föreningen då vi trott att det måste vara den mest effektiva vägen att gå. Nu kan vi inte komma längre den vägen, den leder inte vidare. Vi måste nu istället hitta andra sätt att belysa frågan och sätta press på klubben, och vi anser att en bojkott av klackläktaren är den bästa och tydligaste markeringen i detta läge. Att stå kvar på klackläktaren som vanligt är nästan som att, bokstavligen, vifta med vit flagg. Det är ett tyst - eller kanske rentav högljutt? - bifallande åt föreningens katastrofala agerande.

Förhoppningsvis kan en bojkott få klubben att omvärdera sina aktiva supportrar och själva försöka nå en snabbare lösning - antingen genom att internt fatta ett beslut om att ta tillbaka de ljusblå tröjorna (som bekant har det hittills inte varit svårt att ta interna beslut om matchdräktens färger) eller att utlysa ett extra årsmöte så snart som möjligt.

Vad vi vill se är ett beslut om en återgång till ljusblå tröjor, exakt när beslutet kan träda i kraft får bli en senare fråga. Vi har förståelse för att det kanske inte är möjligt att byta tillbaka denna säsong. Just nu vill vi bara se att föreningen inser omöjligheten i att hålla fast vid något som en stor majoritet av de mest engagerade supportrarna är starkt emot.

Därför uppmanar vi härmed alla att överge klackläktaren på hemma- och bortaplan och att på andra lämpliga sätt visa sitt missnöje mot bytet av tröjfärg. Det kan vara att måla protestbanderoller och bidra med eget material till vår blogg. Det kan vara att hålla tyst eller sjunga protestramsor istället för att sjunga någon av de vanliga sångerna (varav många ju har med den himmelsblå färgen att göra). Det kan vara att köpa den tröja som vi tagit fram och stolt bära den på matcherna istället för den vita Sandvik-tröjan.

Många är kritiska till att laget och i förlängningen det sportsliga drabbas och det är givetvis inte heller något som vi anser är bra. Inte alls. Men det kan tyvärr vara det enda inom lagens gränser som får klubbledningen att lyssna och ta sitt ansvar. Det är väldigt trist att laget hamnar i kläm, men det är som det är. Det är klubbledningen vi vänder ryggen, inte laget.

Vi måste också alltid sätta klubbens själ och identitet, som är helig och oförgriplig, framför spelarna och laget, som helt naturligt förändras från säsong till säsong. Allting handlar inte om sportsliga resultat. Vi anser att klubbens själ är viktigare och kampen för den kan vi inte bara lägga på hyllan i väntan på nästa årsmöte. Istället för att stå med armarna i kors måste vi kraftfullt visa vårt missnöje. Det finns mycket man kan göra men en bojkott är utan tvekan den bästa signalen.

Vi hoppas att så mycket klackfolk som möjligt ansluter till bojkotten av klacksektionen, och även att övrig publik ansluter till vår protestkampanj. Tillsammans ska vi då få igenom vår önskan och snart se vårt älskade lag bära de vackra himmelsblå tröjorna igen!

Välkommen till öppet möte med Gefle IF 2/4 19.00

Torsdag den 2:a april välkomnar Gefle IF samtliga intresserade supportrar till ett öppet möte på Gefle IF:s kansli. Det är viktigt att så många som möjligt tar sig till mötet och gör sin röst hörd. Gefle IF kommer att representeras av Anders Berg, Leif Lindstrand samt tränartrion Per Olsson , Urban Hammar och Tomas Andersson.

Du behöver varken vara medlem i Gefle IF eller Sky Blues för att delta i detta möte, utan det är öppet för alla supportrar till Gefle IF. Visa din åsikt - kom på mötet!

Stort intresse kring tröjorna

Tröjorna har gått åt bra de senaste dagarna. Första beställningen tog slut redan efter en dag och nu är den andra beställningen snart slut. Det återstår bara ett fåtal. Vi kommer fortsätta beställa dessa tröjor så länge det finns intresse och eventuellt kommer vi finnas utanför Strömvallen en halvtimme innan genrepet mot Sirius den 30:e mars 19.00. Om du ska köpa tröjan utanför Strömvallen och vill vara säker på att du får rätt storlek, hör av dig via mail med namn och den storlek du vill ha så ordnar vi det.

Visa din åsikt - beställ en tröja du med!

"Alltid Himmelsblå" tröjor till försäljning!

Mot de vita tröjorna? Vill du visa det också? Då är det bara att dra iväg ett mail med din beställning till [email protected]. Går även jättebra att maila om ni har några frågor angående frakt, storlekar eller ja vad som helst egentligen. Notera att frakt tillkommer om ni vill ha tröjan skickad via Posten. Tveka inte, skicka din beställning på en gång!


KÖP!

En löpsedel som talar sitt tydliga språk...

I skapandet av löpsedlar brukar man ofta vara mest intresserad av vad man tror ska sälja. Vad som verkligen stämmer brukar kunna hamna i bakgrunden, eller på sidan åtta eller så. Därför är det inte så konstigt att man blir glatt förvånad när man upptäcker att de lyckats bättre.

Som GD idag till exempel:

Den tragiska sanningen

Att vara hängiven supporter till Gefle IF kan just nu liknas vid Dantes berömda vandring allt djupare in i helvetet. Kallar man sig riktig supporter borde man nu, om inte tidigare, ansluta sig till vår protestkampanj. Och ansvariga inom GIF har nu, om inte tidigare, missbrukat sitt förtroende så gravt att de borde ställa sina platser till förfogande.


Den här tiden på året brukar vi ägna åt planering inför säsongstart; måla flaggor, förbereda tifon och boka in resor till bortamatcher bland annat. Vi brukar vara i paradiset. Nu är det som sagt istället ett alltmer fasansfullt helvete som reser sig runt oss. GIF har under den lilla tid som gått av det här året hunnit med att göra så många fel att det nästan är svårt att minnas alla.


Vi som startade den här protestkampanjen har alltid hållit samma kurs. Vi har från dag ett varit emot en förändring av matchdräkten. Klubbfärger är heliga och kan inte bara ändras på det vis som har skett i vår klubb. Vi har också hela tiden sagt att det här bara har med sponsorpengar att göra. I dag bevisades det onekligen hur rätt vi alltid har haft. De som fortfarande tror att det här bytet handlar om historia kan ta och börja tro på tomtar och troll i samma veva. Vi hade redan hört rykten om Gefles huvudsponsor inför nästa säsong, men valde i alla fall att avvakta med att gå ut med det här på bloggen då det inte var helt bekräftat.

Nu har GIF på sin hemsida lagt ut det nya lagfotot och inte ens en halvblind kan undgå att missa loggan på bröstet:

http://www.gefleiffotboll.se/resources/gif/page_images/1236944479Lagbild-Gefle-IF-2009-text-liten.jpg

Ursäkta, men tror dom att vi är komplett dumma i huvudet? Tror dom inte att vi inser att ljusblått inte passar så jättebra mot ljusblått?


Att inte ens kunna vara ärlig och säga att man valde att ändra färg på tröjan för att Sandviks logga ska synas. Att erkänna att hela den här soppan bara handlar om pengar. Att man stod där med Sandviks kontrakt i ena handen, klubbens själ i den andra och valde pengarna. Att inte ens kunna säga det, utan istället bygga upp en lögn kring att det handlar om att "återgå till den historiska tröjan" (en lögn som man nu får kastad i ansiktet direkt när man träder in på den nydesignade hemsidan). Ja, det går knappt att finna ord för hur bedrövligt det är!


GIF motiverade bytet till ljusblå shorts med att det skulle stämma historiskt sett. Nu byter man tillbaka till marinblå eftersom "intrycket av de vita tröjorna och ljusblå byxorna inte var tilltalande". Så då handlar det alltså inte ens om denna påhittade "historia" längre, utan bara om vad som passar till vad? Samtidigt som man skjuter sig själv i foten, leker man helt skamlöst med något som vi har burit i våra hjärtan i hela våra liv. Det är helt ofattbart!


Gefle IF:s "historiska dräkt" är nu alltså en dräkt där det enda ljusblåa inslaget är en fet Sandviks-logga på bröstet - en logga som kanske inte hade gjort sig så jättebra mot ljusblå bakgrund?


Man har behandlat oss supportrar som småbarn som man trott sig kunna tysta ner, ljuga för och leda runt hur som helst.
 

- Det är dags för ansvariga att packa ihop sina grejer och lämna sina uppdrag.

- Det är dags för spelarna att rannsaka sig själva. Det är kanske inte alltid är så lätt att ställa sig emot sin arbetsgivare, men man kan inte heller förvänta sig att helt utan motprestation få supportrarnas stöd. Hasse Berggrens uttalande är ett direkt hån mot de supportrar som, trots hans tidigare flytt till Häcken istället för GIF, har välkomnat honom tillbaka. Än värre är det om han är talesman för hela truppen.

- Sist men absolut inte minst är det dags för den officiella supporterklubben Sky Blues att ansluta till vår bojkott av klackläktaren.


Ja, det är dags för alla supportrar till Gefle IF att nu på allvar sätta ner foten. Man håller på att skända vår älskade klubb framför våra ögon. Vi kan inte bara vända oss om och blunda för sanningen. Inte heller kan vi stå vid sidan av, titta på och rycka på axlarna. Vi måste agera!


En gång himmelsblå - alltid himmelsblå!



Välkommen!
Gefle IF har internt beslutat att man ska spela iklädd vita tröjor hemma på Strömvallen. Man slopar den färg och en stor del av vår själ som vi Geflesupportrar är uppvuxna och lever med. Tycker du att det är fel? Skriv direkt på protestlistan som du når genom att klicka på bannern.
Skicka gärna in texter, bilder eller annan propaganda till oss så publicerar vi. Mailadressen är;[email protected]