Alltid Himmelsblå

Att vara hängiven supporter till Gefle IF kan just nu liknas vid Dantes berömda vandring allt djupare in i helvetet. Kallar man sig riktig supporter borde man nu, om inte tidigare, ansluta sig till vår protestkampanj. Och ansvariga inom GIF har nu, om inte tidigare, missbrukat sitt förtroende så gravt att de borde ställa sina platser till förfogande.

Den här tiden på året brukar vi ägna åt planering inför säsongstart; måla flaggor, förbereda tifon och boka in resor till bortamatcher bland annat. Vi brukar vara i paradiset. Nu är det som sagt istället ett alltmer fasansfullt helvete som reser sig runt oss. GIF har under den lilla tid som gått av det här året hunnit med att göra så många fel att det nästan är svårt att minnas alla.

Vi som startade den här protestkampanjen har alltid hållit samma kurs. Vi har från dag ett varit emot en förändring av matchdräkten. Klubbfärger är heliga och kan inte bara ändras på det vis som har skett i vår klubb. Vi har också hela tiden sagt att det här bara har med sponsorpengar att göra. I dag bevisades det onekligen hur rätt vi alltid har haft. De som fortfarande tror att det här bytet handlar om historia kan ta och börja tro på tomtar och troll i samma veva. Vi hade redan hört rykten om Gefles huvudsponsor inför nästa säsong, men valde i alla fall att avvakta med att gå ut med det här på bloggen då det inte var helt bekräftat.

Nu har GIF på sin hemsida lagt ut det nya lagfotot och inte ens en halvblind kan undgå att missa loggan på bröstet:

http://www.gefleiffotboll.se/resources/gif/page_images/1236944479Lagbild-Gefle-IF-2009-text-liten.jpg

Ursäkta, men tror dom att vi är komplett dumma i huvudet? Tror dom inte att vi inser att ljusblått inte passar så jättebra mot ljusblått?

Att inte ens kunna vara ärlig och säga att man valde att ändra färg på tröjan för att Sandviks logga ska synas. Att erkänna att hela den här soppan bara handlar om pengar. Att man stod där med Sandviks kontrakt i ena handen, klubbens själ i den andra och valde pengarna. Att inte ens kunna säga det, utan istället bygga upp en lögn kring att det handlar om att "återgå till den historiska tröjan" (en lögn som man nu får kastad i ansiktet direkt när man träder in på den nydesignade hemsidan). Ja, det går knappt att finna ord för hur bedrövligt det är!

GIF motiverade bytet till ljusblå shorts med att det skulle stämma historiskt sett. Nu byter man tillbaka till marinblå eftersom "intrycket av de vita tröjorna och ljusblå byxorna inte var tilltalande". Så då handlar det alltså inte ens om denna påhittade "historia" längre, utan bara om vad som passar till vad? Samtidigt som man skjuter sig själv i foten, leker man helt skamlöst med något som vi har burit i våra hjärtan i hela våra liv. Det är helt ofattbart!

Gefle IF:s "historiska dräkt" är nu alltså en dräkt där det enda ljusblåa inslaget är en fet Sandviks-logga på bröstet - en logga som kanske inte hade gjort sig så jättebra mot ljusblå bakgrund?

Man har behandlat oss supportrar som småbarn som man trott sig kunna tysta ner, ljuga för och leda runt hur som helst.
 

- Det är dags för ansvariga att packa ihop sina grejer och lämna sina uppdrag.

- Det är dags för spelarna att rannsaka sig själva. Det är kanske inte alltid är så lätt att ställa sig emot sin arbetsgivare, men man kan inte heller förvänta sig att helt utan motprestation få supportrarnas stöd. Hasse Berggrens uttalande är ett direkt hån mot de supportrar som, trots hans tidigare flytt till Häcken istället för GIF, har välkomnat honom tillbaka. Än värre är det om han är talesman för hela truppen.

- Sist men absolut inte minst är det dags för den officiella supporterklubben Sky Blues att ansluta till vår bojkott av klackläktaren.

Ja, det är dags för alla supportrar till Gefle IF att nu på allvar sätta ner foten. Man håller på att skända vår älskade klubb framför våra ögon. Vi kan inte bara vända oss om och blunda för sanningen. Inte heller kan vi stå vid sidan av, titta på och rycka på axlarna. Vi måste agera!

En gång himmelsblå - alltid himmelsblå!

Trots att jag tror att klubbledningens hänvisande till historien till största delen är tomt prat (det finns, som vi sett, mycket som pekar på det), anser jag att historieargumentet i sig är viktigt att ta upp. Det är även det enda seriösa argument som hittills har framförts av de som är för de vita tröjorna. Därför vill jag ägna det extra utrymme genom ett eget inlägg.

Vi mest engagerade och aktiva supportrar om några håller vår historia väldigt högt och anspelar på den i de sånger vi skriver, i de flaggor vi målar, i de tifon vi arrangerar med mera, med mera. Därför tycker vi att det är utmärkt att Gefle IF - Sveriges äldsta flersektionsförening - vill lyfta fram sin långa, anrika historia. Och därför har vi också presenterat flera konkreta förslag på hur denna historia kan framhävas och synliggöras, utan att vi behöver ändra färg på vår hemmatröja. Vi har föreslagit att ha den vita tröjan som bortatröja istället för till exempel den vinröda eller den mörkblå/svarta. Vi har föreslagit att laget i en jubileumsmatch under säsongen kan spela i vita tröjor. Varför inte en "jippo"-jubileumsmatch med gamla GIF-lirare också? Varför inte arrangera en utställning på kansliet där sekelskiftet 18-1900, våra stora glansdagar, kan stå i centrum? Varför inte en gång för alla försöka dra fram von Rosens pokal ur Länsmuseets gömmor? Vi sitter på en hel uppsjö förslag som vi är beredda att dela med oss av till klubbledningen. Jag är också fullständigt övertygad om att många av oss är beredda att ge GIF ett handtag om det skulle behövas. Dock finns det ett litet, litet problem här. Klubben vill inte ha vår hjälp. Uppenbarligen bryr man sig inte ens om vår åsikt.

Där står vi i dag. Och det gör att laget hamnar i kläm, tyvärr.

Om nu GIF-ledningen (och marknadsavdelningen som kom med förslaget) hade brytt sig så mycket om historien som man påstår sig göra, då hade man väl åtminstone bemödat sig att ta reda på hur dressen såg ut innan man skickade iväg beställningen? Jag vill hävda att det finns andra bakomliggande, och tungt vägande, anledningar till det här tröjbytet. Anledningar som är allt annat än historiska. Anledningar som vi nämnt från dag ett, men som den "vita sidan" inte en endaste gång har bemött. Anledningar som bara kan stavas pengar.

För allvarligt talat, man behöver inte precis vara någon Janne Josefsson för att ana ugglor i mossen här. Och bryr man sig mer om Gefle IF än bara den sportsliga biten, då är man också naturligt ifrågasättande till en sådan här minst sagt kontroversiell förändring som kommer likt en blixt från klarblå himmel. Vi kunde inte ens i vår vildaste fantasi tänka oss att vi skulle bli bestulna på våra himmelsblåa tröjor. Att möjligheten ens fanns att klubba ett sådant beslut har lett till oro för vad som kan komma härnäst. Klubbemblemet? Namnet? Den moderna fotbollens fula tryne är hemskt att skåda.

Först var det hur enkelt som helst att bara byta tröjfärg, sedan var det lika enkelt att ändra i dressen igen när man märkte att det blivit fel. Det bevisar onekligen att man inte ser på klubbfärgen som någon stor sak. Vi vill nu ha tillbaka våra tröjor som vi känner igen dem, och sedan vill vi ha ett slut på den här typen av förändringar.

Historien är alltså viktig, men den är inte allt. Än viktigare är känslan av samhörighet, tillhörighet och identifikation, och den kan inte få styras eller kontrolleras av historien. Inte heller kan den få styras eller kontrolleras av en klubbledning, ett fotbollförbund eller en regering. Ett exempel är Dinamo Zagreb. Klubben HŠK Građanski Zagreb bildades 1911 medan Kroatien var en del av Österrike-Ungern. Man spelade först i orangea tröjor, senare fram till 1918 i blågulrandiga och efter första världskriget i en helblå dress. Efter andra världskriget förbjöds fotbollsklubbarna i Zagreb och nya statliga klubbar bildades av kommunistregimen. Građanski blev Dinamo Zagreb. De flesta spelarna var desamma, man spelade på samma arena och hade samma blå matchtröjor. Med det rödvitrutiga märket och de blå tröjorna kom Dinamo att symbolisera kroaternas hopp om självständighet. 1991 förklarade sig Kroatien självständigt och det följdes av att Dinamo bytte namn två gånger, först till HAŠK-Građanski 1992 och under sju år, mellan 1993 och 2000, hette klubben NK Croatia Zagreb. Tanken, som sades vara regeringens, var att det kommunistiskt klingande Dinamo skulle ersättas av ett namn som betonade Kroatiens suveränitet. Men trots att det var självständighet som supportrarna alltid hade velat ha, och trots att många av dem dog i självständighetskriget under 90-talet, accepterades aldrig det nya namnet. Den stora supportergruppen Bad Blue Boys (BBB) bojkottade massor av matcher och när de ändå valde att dyka upp rådde inga tvivel om varför:

Nu säger kanske ni att det är svårt att jämföra med ett land som har en så brokig och konflikfylld historia, och med en klubb som starkt färgats av det rådande samhälleliga och politiska klimatet. Det är helt riktigt. Men principen är densamma och blir faktiskt väldigt tydlig genom exemplet ovan. Det var inte begynnelsens Građanski i sina orangea tröjor (används idag som bortaställ - som sagt borde vi enligt mig också använda vitt på bortaplan) eller det nya NK Croata Zagreb som supportrarna förknippade sig med. Det kunde varken klubbstyrelsen, landets regering eller de föresatser man hade - att sopa bort kommunismens spår - ändra på. Man såg sig som Dinamo Zagreb, och till slut ändrades namnet också tillbaka. Efter nästan ett decennium. 

Med det sagt kommer vi naturligtvis inte sluta protestera. Vi håller på så länge som det krävs. Snarare är det väl då den "vita sidan" som nu, när de fått som de vill, äntligen kan ta och trappa ner på den strid som man stenhårt och oavbrutet har fört i 32 långa år?

//Larsson

Med intresse har jag följt debatten kring färgbytet och kunnat ringa in de argument som förs fram av den "vita sidan". Hittills har jag stött på följande argument:

1) Det är ingen stor grej, bry er om det sportsliga istället.

2) Det blir snyggt.

3) Många lag byter färg på sina hemmatröjor.

4) Gefle har tidigare spelat i vita tröjor.

Jag har tänkt svara på de första tre i dagens inlägg och så tar jag det fjärde argumentet, det enda med substans, i morgon.

Det forum som används av den vita tröjans försvarare är främst den funktion som gör att man kan kommentera till artiklar på GD:s och AB:s nätsidor. Banderoller, protestlistor, bloggar och möten med klubben har vi emellertid inte sett så mycket av - på den senaste tiden eller, för den delen, under de drygt 30 år som Gefle har spelat i ljusblå tröjor. Det är minst sagt märkligt, eller hur? Man kan väl med rätta fråga sig var dessa människor har hållit hus tidigare? Personligen skulle jag i alla fall ha betydligt mer respekt och förståelse för den "vita sidans" åsikter om de under en lång tid hade höjt sina röster för en återgång till vita tröjor och försökt påverka GIF i den riktningen.

Till er som var med när tröjorna byttes ut 1977, och gång på gång poängterar detta, vill jag säga följande:

För det första hyser jag respekt för att ni har varit med och följt klubben så längre. Men varför reagerar ni nu istället för när tröjorna byttes ut? Förresten, varför i hela fridens namn gjorde ni inget när vi slogs ihop med en historiskt sett rivaliserande klubb? Hur ska man tolka det, tycker ni? Inser ni inte att det på dessa grunder faktiskt kan vara svårt att ta era argument på allvar? Och att er reaktion kom aningen för sent?

"Den vita tröjans försvarare - osynliga i 32 år, men snart i en läsarkommentar nära dig."

1) Det är ingen stor grej, bry er om det sportsliga istället.
Denna blogg bör väl i sig vara bevis nog på att vi här har att göra med allt annat än en bagatell. Det ni ser som bara en färg, ser vi som en del av vår själ och identitet. Och ja, det är faktiskt viktigare än tre poäng. Ingen av oss på motståndarsidan kan se oss själva följa Gevalia FC i röda tröjor i Champions League med Messi och Lampard i laget istället för att följa Gefle IF i himmelsblå tröjor i division 5 med en massa glada amatörer i laget.
 

2) Det blir snyggt.  
Detta är något som i sig är fullständigt irrelevant och som, liksom det första påståendet, uppvisar brist på förståelse för vad klubbfärger och sant supporterskap innebär. En soffa, en vanlig tröja som man köper i en klädbutik, gardiner, tapeter och mattor kan ha färger som man tycker är snygga, passar bra eller tvärtom skär sig mot något annat. Det beror på att vi då talar om just en soffa, en matta eller en gardin utan något högre symboliskt eller känsloladdat värde. Palermo har rosa tröjor, hur "snyggt" är det egentligen? För deras supportrar trots allt ovärderligt. Att vi anser att himmelsblått bara som färg räknat är den vackraste i världen är alltså inget som vi bygger vår protestkampanj på, eftersom frågan inte handlar om vilken färg som är snyggast.

3) Många lag byter färg på sina hemmatröjor.
Till och med i dagens fotbollsindustri där kommersialismen dragit fram som en ångvält är det väldigt ovanligt att lag bara byter färg på sina hemmatröjor. Designen brukar kunna förändras, men inte färgen. Inte ens fotbollsindustrins jättar i dag - Manchester United, Chelsea, Arsenal med flera - har bytt färgen på sina hemmatröjor. Inom svensk elitfotboll kan jag inte komma på ett enda exempel från de senaste åren. Så det påståendet stämmer helt enkelt inte.

Gemensamt för dessa argument är att de direkt eller indirekt inte alls tillmäter hemmatröjans färg den betydelse som vi på motståndarsidan tillmäter den. Många på den "vita sidan" verkar dessutom främst vara ute efter att försöka tysta de som opponerar sig mot GIF:s odemokratiskt fattade beslut, som vore de klubbledningens lakejer ("sluta gnäll", "lägg ner nu", "ge er" och liknande). Detta naivt okritiska perspektiv står verkligen i bjärt kontrast mot den annars så skarpa kritik som i samma forum brukar kunna riktas mot laguttagningar, värvningar, enskilda spelarprestationer och dylikt. 

Man bryr sig alltså inte, men ändå verkar man bry sig tillräckligt mycket för att ge sig in i debatten. Det känns inte så lite motsägelsefullt. Naturligtvis finner vi det beklagligt att det sannolikt är många av dessa personer som GIF, enligt egen utsago, "hört runt med" innan man tagit sitt beslut.

4) Gefle har tidigare spelat i vita tröjor.
Det enda argument som egentligen är värt att ta på allvar återstår, och det är det historiska. Av utrymmesskäl väljer jag att ägna det ett eget inlägg som kommer upp här på bloggen i morgon, onsdag.

//Larsson